Snart är det dags
48 dagar- två nationella prov - någon inlämning - några onödiga lektioner, kvar.
Sen är det dags.
Dags för att inte kunna sova någonting, för att sedan kliva upp ur sängen tidigt, lägga sin favoritmakeup för att sedan få ta på sig sin studentmössa och hoppa i sin studentklänning.
Vill ändå ge mig en stor eloge till att jag snart har klarat av tre år på gymnasiet, och allt vad det inneburit. Till er som ska börja gymnasiet i höst och har lite ångest över det: jag lovar att det kommer va värt det. För när ni skriver ert sista matteprov kommer ni ändå känna att livet faktiskt inte gick under. Som jag tänkte under alla mina, eh och det kanske bara är jag som tänkte så dock, whatever.